Pappa, far, fader och farsa. Kärt barn har många namn. En pappa är den manliga motsvarigheten av ”mamma”. I traditionell mening ska en pappa vara den som befruktar mamman, och den som sedan försörjer och skyddar den nyförlösta mamman och den nykomna familjemedlemmen. Dr.Phil talar hål i huvudet på fäderna om det stora ansvaret som är ”pappa”. Om man letar efter synonymer till pappa, kan man hitta ord som ”skapare” ”idékläckare” och ”upphovsman”. En pappa är sannerligen en väsentlig del av den traditionella familjekonstellationen. Eller?

Kärnfamiljen

Kärnfamiljen består av en mamma, en pappa och ett eller flera barn. Den består inte av två pappor eller två mammor. Och den består inte av en barnlös familj. Men mycket har hänt med tiden. Idag är kärnfamiljen annorlunda, eller till och med upplöst. Idag finns det ett flertal acceptabla familjekonstellationer. Man kan till och med acceptera att det inte finns en papparoll i familjen. Ibland finns det ”bara” två mammor. Ibland finns det en morfar eller faster. Och ibland finns det två pappor!

Pappans roll i familjen

Många hävdar att ett barn behöver en manlig förebild. Oavsett om det är ett flickebarn eller pojkbarn. Som flicka får man det skydd en kvinna behöver, och som pojke får man en mall att följa. Men nu börjar andra idéer frodas. Kanske behöver vi inte haka upp oss på kvinnligt och manligt? Kanske klarar sig ett barn utan en pappa? Det mesta verkar ändå handla om de manliga stereotypiska dragen: En pappa ska fiska, se fotboll och slå mobbare på trynet. Men sådana mammor finns också. Och det finns även pappor som hellre bakar och pysslar med sina barn.

Alla barn har dock en biologisk pappa. En pappa är nödvändig men alltså inte oumbärlig. En familj utan pappa är inte en familj i kris. De vårdnadshavare som omhändertar barnen samlar alltså inte lån då de inte kan försörja sin dysfunktionella familj utan är lika välfungerande med eller utan pappa.

Med det sagt är pappan aldrig överskattad. Om ett barn har en pappa ska de skatta sig lycklig. Barnet i fråga har fått en vårdnadshavare som förhoppningsvis kommer att älska och omhänderta tills det inte behövs mer. Men man behöver inte ta för givet att just pappan är väsentlig för en funktionell familjekonstellation.

”Pappa” som begrepp syftar oftast på en social konstruktion, en önskan om en manlig man som är naturligt stark och beskyddande. En sådan pappa existerar, men han är inte ett måste. Ingen ska känna sig tvingad till att anta rollen, på samma sätt som en kvinna inte ska tvingas stanna hemma så fort hon gift sig. Det är nya tider vi lever i och det ska även speglas i våra familjekonstellationer och vår respekt och acceptans för hur olika dessa kan se ut: Barnen blir inte lidande, men de ska självklart inte fråntas det faktum att det i flertalet familjer är normen att ha en mamma och en pappa. Det är inte fel utan en familjekonstellation bland andra.

Published
Categories Uncategorized

Familj Facebook Grupp